Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

söndag 1 november 2009

Precis som förr (att dra något gammalt över sig)

De samlas i den gamla skolan. Det är femton år efter examen. Hon ser en efter en av skolkamraterna från nian i grundskolan komma in genom dörren. Några känner hon igen direkt, andra först efter att ha fått tänka efter en stund:

"ja just det, det är ju han som var så mesig och satt längst fram i klassrummet! Vad är det nu han heter?" eller

"javisst ja, det är hon som blev med barn när hon var femton år och det blev skandal. Men ingen brydde sig om vem fadern var."

Det bildas små grupper som pratar. Efter en stund inser hon att grupperna är identiska med gängen från förr.

Det känns precis som då. Det är som att någon hade dragit en gammal filt över de allihop.

Alla går in i sina gamla roller. Det har ingen betydelse vilket liv hon eller någon av de andra normalt lever . Kontorschefer, sjuksköterskor, affärsbiträden eller kontorister. Vare sig de har man, hustru och barn, är ensamstående utan barn eller är frånskilda.

Retur till barnstadiet. Hon som trodde att hon växt ifrån sin blyghet, känner sig blyg igen, de som ansågs tråkiga känns igen och gängledarna tar ton även idag.

"Och där är ju Mats!"

Hon råkar vända sig om och får syn på tonårskärleken. Han kommer fram till henne.

"Hej Inger!"

Hon känner hur de gamla känslorna vaknar. Han ser nyfiket på henne.

"Vad kul att se dig! Jag har saknat dig! Ska vi sitta tillsammans under middagen? Vore kul att få prata med dig."

"Ja, varför inte?"

Hennes hjärta slår ett extra slag. Känner hur hon rodnar. Precis som förr.

Hon ägnar inte sin familj, som väntar hemma, en tanke under hela kvällen.

5 kommentarer:

  1. Jag har aldrig varit på någon sådan där tillställning men jag kan tänka mig att det blir precis som du beskriver - det magiska täcket omsluter klassen och de regredierar till sina gamla positioner. Väl iakttaget, som alltid.

    SvaraRadera
  2. farligt med gamla klassträffar !!

    SvaraRadera
  3. Gamla strukturer är svåra att bryta, gammal kärlek rostar aldrig. Ja, det finns många ordstäv som passar in på din berättelse. Kul.

    SvaraRadera
  4. Ränderna går aldrig ur. Vissa saker minns man vare sig man vill eller inte.

    SvaraRadera
  5. jag misstänker att det är precis så det skulle kunna vara vissa saker förändras inte /Malix

    SvaraRadera