Min novell

Min novell
Novell utgiven på HOI förlag

tisdag 21 november 2017

Platsen och bunden

Jag känner mig bunden till vissa platser. Inte till den ort jag har bott de senaste fyrtio åren. Jag längtar till min födelsestad. Min familj och jag flyttade därifrån när jag var fem år. De minnen jag har är begränsade till några bilder jag ser framför mig. Ett luciafirande med en grannkille som var tärna. Inte Staffan stalledräng eller tomte trots att det var på 1950-tal. Mamma som är arg när jag och min syster Anna fastnar i lera och hon får komma och dra upp oss. Anna som jag ser på avstånd när hon leker med barn på lekplatsen. Det är sommar, solen lyser och jag har nyss vaknat. Mamma sitter på altanen och dricker morgonte. Jag vet att radhusområdet där vi bodde är rivet nu. Det finns inget kvar. Jag sörjer att jag inte kan åka dit och uppleva atmosfären.


4 kommentarer:

  1. Vissa platser skulle betyda mycket att återse men finns inte allt kvar så blir det aldrig samma sak...

    Kram och god tisdag!

    SvaraRadera
  2. Tack Znogge och Irrbloss! Minnen är ovärderliga.

    SvaraRadera
  3. Du skriver så himla bra, ser det framför mig o känner känslan!

    SvaraRadera